PILGRIMSPASS, STÄMPLAR & DIPLOM

Pilgrimspass och stämplar har en lång tradition som förr i tiden intygade att man var en sann pilgrim. Även i dag finns det pilgrimspass, nu mer som en fin symbol och ett trevligt resminne. Vill du ha diplom över din vandring behöver du ett pilgrimspass med stämplar som visar att du gått minst 10 av de sista milen mot Nidaros eller cyklat 20 mil.

Historik
Pilgrimspass och pilgrimsstämplar har en lång historia inom den kristna pilgrimstraditionen. Dåtidens pilgrimer hade ofta ett pilgrimspass där prästen intygade att innehavaren var en sann pilgrim. Att visa passet gjorde det även lättare att få husrum för natten. Det handlade förr om att med pilgrimspasset i handen fritt kunna vandra genom Europa utan att bli stoppad av regler och gränser. Det handlade också om att med stämplarnas hjälp kunna redovisa de pilgrimsvandringar som var mer av en botgöringsvandring.

Hur är det idag?
Även i dag finns ett pilgrimspass som blir en dokumentation över din vandring. I det finns det plats för stämplar som man samlar under vandringen. I dag är passen och stämplarna mer en fin symbol och ett trevligt reseminne – men kanske framförallt ett sätt att kunna redovisa att man minst gått de sista 10 milen – eller cyklat/ridit minst 20 mil innan slutdestinationen Trondheim. Då erhåller man sitt diplom-Olavsbrevet. Det hämtar du ut på Pilegrimsgården alldeles i anslutning till Nidarosdomen i Trondheim. Även i dagens pilgrimspass kan en präst skriva sitt namn och ge välsignelse inför vandringen.

Rättelse i guideboken: 
I guideboken S:t Olavsleden – pilgrimsfärd från hav till hav, en guide står det att du kan gå 10 mil längs valfri del av leden för att få diplomet. Det stämmer alltså inte. Du måste gå minst 10 av de sista milen mot Nidaros för att få ett diplom. Vi beklagar eventuella missförstånd i och med detta.

Stämplar
Stämplarna kan se ut på olika sätt. Det viktiga är att de på något sätt informerar om platsen som man passerat. Du kan stämpla vid boendeställen, kyrkor och andra ställen efter leden. Det räcker absolut med ca 2 stämplar per dag så fråga på de platser där du övernattar eller kanske den livsmedelsaffär eller restaurang du passerar längs din vandring om de har en stämpel. På flera platser utan bemanning ligger stämpeln i röda postlådor eller små träskåp. Det finns en variant av stämpel som togs fram i samband med återinvigningen av leden 2013, den är det många boendeföretag som har.

Var finns pilgrimspassen?
Pilgrimspass för S:t Olavsleden kan du köpa för en symbolisk summa på alla turistbyråer (observera deras öppettider) längs leden samt på Selångers församling, på kulturcentrat i StiklestadQuality Hotel i Sundsvall och Nidaros pilegrimsgård i Trondheim. Det går också att beställa ett pilgrimspass på den här privata webshopen.

Pilgrimsdiplom-Olavsbrevet
Olavsbrevet är från samma tid som de gamla europeiska pilgrimsdokumenten. Illustrationerna är hämtade från Hedalsskrinet (1250) och visar S:t Olav och pilgrimsaposteln S:t Jakob, i spanska Santiago. S:t Jakob är den universella pilgrimen. Han finns bland annat som skulptur på Nidarosdomen med sin typiska vandringsutrustning; hatt, stav, väska och pilgrimsmussla. Olavsbrevet har också en enkel karta med lite olika pilgrimsleder. Detta för att visa att Nidaros finns med i sammanhang bland annat tillsammans med pilgrimslederna i Rom och Santiago de Compostela.

Visa ditt pilgrimspass och få 20 % rabatt på Jamtli

I varje vrå väntar något oväntat – en detalj att häpna över, en uppgift att lösa. Innan du vet ordet av, har du lärt dig massor om historien på ett lekfullt sätt! Jamtli består av ett innemuseum med utställningar, och ett upplevelsemuseum med historiska hus och gårdar. Vid uppvisande av pilgrimspasset har du 20% rabatt på entrén till Jamtli Historieland och Museet i Östersund. Det går också att köpa pilgrimspasset på plats. Läs mer om Jamtli på jamtli.com

Vikingatida bildvävar från Överhogdal

Överhogdalsbonaderna är museets riktigt stora klenod. De är textila vävnader – från den spännande brytningstiden mellan hednisk och kristen tid! De långa våderna är täckta av figurer: människor, hästar och olika typer av mytiska sagodjur. I långa rader spränger de fram, förbi träd, hus, kyrkor och skepp. Motiven och symbolerna lockar till många olika tolkningar.

Vissa tror att bonaderna visar hur missionären Staffan kristnar Härjedalen. Andra har sett scener ur Volsungasagan i bilderna. De senaste teorierna menar att vävnaderna handlar om världens undergång – den fornnordiska religionens Ragnarök eller kristendomens apokalyps. Det som är obestridligt är att bonaderna innehåller motiv från både den fornnordiska och den kristna föreställningsvärlden.

Bonaderna hittades 1910 i en bod intill Överhogdals kyrka i Härjedalen. Först trodde man att vävnaderna var från senare medeltid, men 1991 fick man genom C14-datering kunskap om att vävnaderna var betydligt äldre än så. Bonaderna visade sig vara så gamla som vikingatida. Det senaste provet från 2005 har resulterat i en något senare datering men fortfarande är bonaderna häpnadsväckande gamla. Någon gång mellan 1040 och 1170 har samtliga delar skapats – mitt emellan hednisk vikingatid och kristen medeltid.